Bidraget till Kenzas tävling om Hultsfredsfestivalen 2009.

Eftersom jag har aldrig varit på någon sådan festival förut, är detta bara påhittat.

Den här sommaren vill jag göra något oförglömligt! Med kompisarna hinner man knappt umgås när man har lovat pappa att man ska ner dit och träffa honom i drygt en månad men strax efter det kommer jag uppleva min första riktiga festival! Hultsfredfestivalen! YES FINALLY!! Alla mina kompisar har varit där och fått uppleva musikens sköna känsla till sommarens ljuva väder! Men i år blir det min tur.

Den 8e juli, tidigt på morgonen står jag och mina andra fem kompisar vid stationen med våra tunga packningar. Tåget rullar sig in på spåret och med packningen på min rygg blir jag lätt ivrig. När vi kommer fram till området och har fått våra armband letar vi nu efter ett bra ställe att sätta upp våra tält på. Jag hör musiken i bakgrunden och ser massvis med tält omkring mig. Tälten är uppe och även stolarna, nu är det bara att slappna av i solskenet och vänta in första spelningen. Mina snygga solbrillor är på och mina vänner sitter och pratar om de solbrända grannkillarna som ler mot oss. Att fina solbrända killar tittar och ler mot en är alltid kul men det hade varit ännu bättre om det vore pojkvännen. Att uppleva festivalkänslan tillsammans är ännu ett roligt minne i förhållandet.

Förra året åkte han hit med sina killkompisar medan jag satt hemma vid sjön och käkade glass med mina tjejkompisar. Då man satt och tänkte hur kul han har det med en massa nytt folk när man själv inte har särskilt kul. Så kul det hade varit att vara där med honom och hoppa till Rage Against The Machine. Att skrika och sjunga till musiken, "Killing in the name of.."  I år är han här igen med sina kompisar vilket blir kul när man alla tillsammans sitter vid tälten nära elden, pratar om allt möjligt och dricker öl. Själv blir det ingen öl utan kall, söt och god halloncider.
Där kommer snyggingen med sina kompisar mot oss i en klunga. Vi sprider oss, jag går med två av mina tjejkompisar och pojkvännens kompisar. Nu står vi nära scenen, sjunger till sköna Franz Ferdinand låtar och hoppar lätt till musiken. Första dagen kom till sitt slut.

Under natten hördes det konstiga ljud men det gjorde inte mig något, jag var så trött och sliten från allt hoppande att jag sov ändå. På morgonen när vi vaknade låg det ett ner-pissat, söndrigt tält som stank från kiss och sprit! Då förstod jag vad det var som lät under natten men som tur var så var det inte våran tält. Den dagen hade vi verkligen något att prata och skratta om. Dagen fortsatte och vi gick omkring och hälsade på glatt folk och lyssnade på skön musik. Fram mot kvällen då The Killers skulle spela gick vi tidigare än spelningen påbörjade för att kunna få plats långt fram, då kände jag hur magen började pirra men visste att snart blir det ännu bättre. Snabbt blev det massvis med folk, skrikandet och hoppandet började. Då kunde jag verkligen känna högtalarnas starka volym dunkar i min kropp, känns att hjärtat slår i takt till musiken. Själv kunde jag inte tänka på annat än att sjunga och skrika till musiken, då det inte lät som musik längre men riktigt kul hade jag. En festival känsla är ingen vanlig känsla man får vid en vanlig spelning. Vännerna vid elden om nätterna, solskenet på dagen och det roliga och lulliga folket gör det hela mycket roligare.

På hemvägen har man massvis med nya upplevelser och minnen att komma ihåg.

(Man får tydligen inte elda där men detta är påhittat så det funkar för mig :)
Här är lite bilder från förra året då jag var i Israel hos pappa och Adde vad på hultan med sina vänner:

Adde som pissar i lugn och ro.
 

 

Hahaha, ingen förklaring där XD